Intervju med FLAT FOOT

Flat Foot håller just på med att spela in sitt andra album som ska släppas i början av 2011, trots julstressen och svettiga timmar i studion har dem tagit sig tiden att medverka i en intervju som speglar vilka dem är som band. Galna och helt besatta av Rock ‘N’ Roll!!

Intervjun är gjord av Lena i december 20010

Lena: Hej på er i vintermörkret, hur är det med er?

Flat Foot: Vårt team har inte fått vinteruniformer ännu så vi håller oss inne på stationen just nu och polerar turnébussen och skissar på nya låtar. Men vi måste säga att stämningen är på topp inför kommande säsong.

Lena: Vi kör igång med en klassisk fråga, vilka är ni, vem spelar vad osv.

Flat Foot: Sergeant Anderson – gitarr & sång, Lieutenant Dan – bas & sång, Officer Mike – kompgitarr,
Inspector Q-tip – trummor

Lena: Hur kom det sig att ni startade Flat Foot?

Flat Foot: I december 2006 hade vi plockat ihop ett gäng för ett tillfälligt gig i Bollnäs och i en paus satt vi backstage och snackade om att vi alla var ganska trötta på att hela tiden kompa andra musiker.Sergeant Anderson som för ett antal år sedan hade bandet 42nd Street med Alf Östlund sa att han saknade att spela sina egna låtar. Sagt och gjort – på fem minuter hade Flat Foot-pakten slutits och sedan satte allt fart.

Lena: Ert namn, Flat Foot är ju slang för polis officer, hur kom ni på idén att kallar er för detta?

Flat Foot: Det är väl ett självklart namn på ett gäng dåliga poliser som spelar Rock & Roll istället för att skydda allmänheten, eller hur? Hm, eller var det så att namnet Flat Foot tvingade på oss polisskjortan och en svartvit turnébil? Det har vi glömt

Lena: Var det klart från början att ni skulle lira rockabilly/rock ‘n’ roll eller är det något som växte fram med tiden?

Flat Foot: Det var klart från början. Vi som satt där och smidde planer hade alla skolats i ”swingakademien”. Ett gäng som fått både Little Richard och Louis Jordan med bröstmjölken. Ja – och så den där vita killen från Memphis, vad hette han nu?

Lena: Ni är starkt influerade av den amerikanska poliskåren, både texter och er image.
Hur kommer detta sig?

Flat Foot: Allvarligt talat är det en populärkulturell guldgruva med många roliga infallsvinklar som alla känner igen. Vem har inte sett tusen amerikanska poliser på TV? Ta alla donuts och pilotglasögon med spegelglas, mutade poliser och biljakter.
Man kan blanda in lite gangsterklyschor också och få en djup brunn att ösa ur.
The Sarge är mycket förtjust i texter…

Lena: Har ni några förebilder när det gäller musikskapandet, eventuella influenser?

Flat Foot: Definitivt Louis Jordan och Johnny Cash. Stora story-tellers med HUMOR.
Det finns många fler förstås. Vad gäller musiken, så har den ju ganska givna ramar och det kan vara en fördel.
Formatmusik med associationer till det du kanske hörde en gång på Rocklagret med Svante Grundberg.

Lena: Era texter handlar mycket om polisyrket med en glimt i ögat, vart kommer inspirationen ifrån?

Flat Foot: Polisskolan och Starsky & Hutch ha-ha… Eh – kanske många mil med syrebrist i turné bussen.
Som sagt – en guldgruva.

Lena: Ni har genom åren gästat många ställen är det någon av dessa spelningar som ni anser var den värsta respektive bästa spelningen?

Flat Foot: Ingen spelning är dålig. Vi älskar att lira överallt så det finns inget svar på den.
Den bästa spelningen har vi inte fått ännu.
Vår drömspelning skulle kanske vara när LAPD har personalfest. Då ska vi visa dom vad Rock & Roll är.

Lena: Hur var känslorna inför ert första gig och efteråt? Hur var det och hur var känslorna inom bandet efteråt?

Flat Foot: Minns att vi satt på ett plan till Kiruna och tänkte att vi måste lira otroligt bra nu när de betalat flygbiljetter och allt. Alldeles innan spelningen funderade vi om vi skulle göra entré i polisskjortor eller ta på dem i logen. Det var ju lite ovan klädsel… Efteråt var det eufori. Allt gick bra och energin från Flat Foots publik ger alltid ett lyckorus.

Lena: Har ni någon gång spelat utomlands, i så fall vart och när?

Flat Foot: Flat Foot har turnérat i Tyskland på ett antal ställen. Räknas Åland som utomlands? Ha-ha…

Lena: 2007 råkade ni på Little Steven (från Bruce Springsteen) efter en spelning på Globen, hur var detta möte? Pratades ni vid eller något?

Flat Foot: Little Steven har ett eget skivbolag som jobbar med att pusha okända band!
Flat Foot skickade sin skiva till skivbolaget som rådiggade Flat Foot. Och de i sin tur vidarebefordrade info om Flat Foot till Little Steven. Little Steven bjöd då in Flat Foot att komma och träffa honom före giget på Globen med Bruce Springsteen.
Sagt och gjort – Flat Foot gjorde en utryckning till Storstaden och träffade Little Steven och snackade lite och lämnade lite CD-skivor han skulle lyssna på och vi håller kontakten för ett eventuellt framtida samarbete. Vi fick naturligtvis fribiljetter och VIPplats på Springsteenkonserten också.
En kul parentes är att andra VIP- gäster som till exempel Sahara Hotnights och The Hives fick betala för sina biljetter. Men Flat Foot blev bjudna. Det kanske hade med uniformerna att göra. Ha-ha!

Lena: Ni var förband till legenderna Status Quo i somras, detta måste ha varit en milstolpe.
Hur känns det nu efteråt?

Flat Foot: Det var helt fantastiskt. Vi har fått många goda kommentarer efteråt om den spelningen.
Bla. Från basisten i Status Quo bl a, som sa att vi var det bästa förband de någonsin haft. Vi kände det som ett litet genombrott faktiskt.

Lena: Hur ser det ut på spelningsfronten inför nästa år? Har det börjat rulla in spelningar?

Flat Foot: Ja, det börjar röra på sig i grytan kan man säga. I april åker vi på turné i Holland bl a. Det är det stora bokningsbolaget Surfing Arlines från Belgien som hittat oss och erbjudit en showcase några dagar.
Denna turné håller vi på att fylla ut med gig i Tyskland just nu.
Mer om detta kommer senare i vår. Men även här i Sverige börjar det röra på sig.
Arrangörer börjar nog få upp ögonen för oss och att vi är lite annorlunda än de flesta andra band inom samma genre. Vi skulle gärna spela på några av Sveriges alla fantastiska festivaler i sommar.

Lena: Ni håller just på med att spela in er andra skiva, på er debutskiva Cold Case var den röda tråden polisrelaterad. Är det något som vi får se på kommande skiva?

Flat Foot: Nä – Flat Foots nya CD handlar om obesvarad kärlek och längtan till naturen… Skojar du?
Svaret är JA! Utan polisoväsendet stannar världen!

Lena: Hur är det att spela in denna skiva till skillnad från er första? Ni har ju mer erfarenhet studiomässigt än förra gången.

Flat Foot: Vi har använt ett par olika studior och har faktiskt redan ratat en del inspelningar för att de inte hållit samma ljudstandard som Cold Case. Det känns lite som att tävla med sig själv. Nästa skiva ska låta ännu bättre! Erfarenheter gör man hela tiden, trots att vi alla har avverkat många timmar i studio under åren.

Lena: Hur känner ni inför den nya skivan, kommer den att överraska era fans på något vis?

Flat Foot: Hm… kanske. Den förra innehöll ganska varierande musikstilar och på den här plattan så kommer det nog att finnas en tydligare röd tråd stilmässigt. Och vi kan garantera att det blir många spår med drag i!

Lena: Nu är det dags att avrunda vår intervju med en sista fråga, är det något ni vill tillägga eller säga till våra läsare?

Flat Foot: Vi säger väl som alla andra band ute i världen! Utan våra vänner och fans är vi ingenting.
Hjälp oss att sprida vår musik. Gå in på våra sidor på internet och säg hej!

www.flatfoot.se
www.myspace.com/goflatfoot
www.facebook.com/goflatfoot

– En Exklusiv Intervju för BadAssLifestyle.se