Intervju med Lil’ Camille and The Rattletones från Hultsfred

Lil’ Camille and The Rattletones har trots sin unga ålder som band gjort sig känd på svenska rockabillyscenen.

Intervjun är gjord av Frank mellan 2009 och 2010 med bandets sångerskan Camilla

– Hallå där i snökaoset, hur är det med er?

– Hejsan! Läget är bra, men visst börjar vi längta till sommaren nu, som de flesta andra!

– Vi startar med den klassiska frågan om en presentation av bandet så våra läsare får lite mer kläm på vem som är vem osv?

– Vi kommer från djupet av de småländska skogarna; Hultsfred och Vimmerby med omnejd. Camilla står för sången, Crippa går apa på basen, Seth och Andreas på varsina gitarrer och Hasse är den som för det skramliga oväsendet bakom trummorna.

– Och hur  kom det sig att ni startade ett band?

– Vad ska man annars göra på landsbygden? Det började med att Crippa köpte en kontrabas och lärde sig så småningom att spela på den. Han och Seth började jamma hemma hos varandra om kvällarna.
Av en händelse började Camilla en kväll att sjunga med i en av låtarna, mest på skoj, och det var väl ungefär där och då som Rattletones-konceptet föddes. Vi bildade bandet och fick några mindre spelningar runtomkring Hultsfred.
Ryktet spred sig som en löpeld och bara några månader senare gjorde vi en spelning på Hultsfreed Hayride och efter det tog det fart på allvar. Sedan dess har vi rest land och rike runt och haft ett späckat schema. Vi var överrens redan från början om att detta inte bara skulle vara en ”kul grej”, vi siktade högt redan från start. Nu har det äntligen börjat gett resultat, men resan hit har varit lång och vi har arbetat väldigt hårt!

–  Och intresset för rockabilly kulturen, när och hur växte detta intresse för er?

– För oss alla började det tidigt, alla är vi uppväxta med det på ett eller annat sätt. För Hasse och Andreas började det, som för många andra med Buddy Holly. Radioprogram som Bip Bop Boom nämner de båda också. Vi andra har föräldrarna att skylla på (eller tacka)!

– Vad var det som lockade er att börja spela rockabilly?

– Musiken har alltid funnits där, och förr eller senare blir man sugen på att spela själv! Andreas berättar att Buddy Hollys Peggy Sue satte griller i huvudet på honom, och solot i låten var det första han lärde sig på gitarr.

– Är Lil’ Camille and The Rattletones det första bandet som ni spelar i, eller har ni spelat i andra band tidigare?

– För alla utom Crippa är det det första bandet. Han har tidigare spelat många olika musikstilar och instrument under hans tonårstids utforskande faser, mestadels hard core och grind core. Seth har spelat som trubadur tidigare men inte i något band. Både Hasse och Andreas har suttit hemma i många år och spelat på varsina håll, för sig själva. Camilla har aldrig hållit på musik innan, och hade i princip inte tagit en enda ton förrän denna cirkus drog igång!

– Ni startade som en klassisk rockabilly trio men har utökat bandmedlemmarna sen dess, hur kom detta sig?

– Vi kände helt enkelt att något saknades. Vi letade länge innan Crippa kom att tänka på sin pappas gamla ungdomskompis Hasse, som för många år sedan spelat trummor. Vi mer eller mindre tvingade honom till en repning i somras och det klickade direkt! När vi för ett halvår sedan började leka med tanken på att utöka med en till gitarrist sprang vi på Andreas, även det en gammal bekant till Crippas pappa, på en av våra spelningar. Crippa övertalade honom att provspela med oss och det kunde inte ha blivit bättre! Hittills har vi faktiskt utökat med en person per år, så man undrar lite hur detta ska sluta…

– Vilka band och musikgenrers influeras ni av?

– Vi lyssnar i princip bara på originalmusik, inte så mycket på nya rockabillyband (trots att det finns många bra). Inom bandet finns många olika influenser; allt från teenbeat, blues, rhytm ‘n’ blues, country osv. Det är dock främst rockabilly och rock ‘n’ roll vi har riktat in oss på. Givetvis har band som Wildfire Willie & the Ramblers, Flying Phantom & his Flaming Stars och Riley McOwen & the Sleazy Rustic Boys haft stor inverkan på oss.

– Skriver ni eget material eller spelar ni bara covers?

– Vi spelar mestadels covers men vi har några egna låtar också – och fler på gång. Det har blivit Camilla som åtagit sig låtskrivarrollen.

– Ert första gig måste ha varit fylld med nervositet och spänning, kan ni berätta lite om vart och när denna gjordes?

– Vårat första gig var på Crippas mammas 40-årskalas för två år sedan. Vi hade precis bildat bandet och nätt och jämt lärt oss spela och sjunga. Vi hade ännu inget namn och än mindre en inrepad repertoar, så det blev till att panikrepa in några låtar som vi fick spela flera gånger om för att fylla ut kvällen. Crippa hade ännu inte köpt en förstärkare till basen så lösningen blev en 8 watts gitarrförstärkare. Camilla hade halsfluss och Seth hade aldrig spelat ett solo i hela sitt liv. Vi var väldigt nervösa! Oturligt nog ligger ett klipp från den spelningen uppe på YouTube…

– Trots er unga ålder är ni ett flitigt liveband, ni har spelat snart över hela Sverige på olika tillställningar. Vilket är ert värsta och bästa gig ni har genomfört?

– Man skulle kunna säga att vi haft många spelningar med varierande karaktär… Det är väldigt svårt att säga vilket som varit värst respektive bäst. Det beror väldigt mycket på stämningen för stunden. Ett gig som kanske egentligen är helt katastrofalt kan kännas som ett kanongig beroende på hur vi upplever det, och vice versa. Men en sak är säker, vi har verkligen upplevt många galna grejer under den här tiden!

– Ni ska inom kort spela på 2010 års upplaga av Rockabilly Night i Blomstermåla, hur är känslorna inom bandet, ser ni fram emot detta?

– Vi gjorde ju en spelning där för ett år sedan och det var väldigt skoj! Det är en mycket fin scen och stämningen var himla bra. Då var vi bara tre i bandet så det ska bli väldigt kul att komma tillbaka dit nu när vi är fem. Mycket har hänt på ett år!

– Med ett fullspäckat spelschema under 2010 undrar jag hur allt hinns med? Ni har väl privatliv också? (hahaha)

– Hasse har ju nyligen fått barn igen, så bevisligen hinner han med något förutom spelningarna, haha. Vi har haft en otrolig tur med både överseende chefer och sambos. För Camilla och Crippas del är den sistnämnda biten ingen fara då de bor ihop.

– Ni är som sagt ett liveband, men ni har inga planer eller funderingar på spela in en platta för oss som vill kunna lyssna på er när som på dygnet?

– Skivan är på gång! Eller åtminstone i planerna, vi siktar på att hinna släppa en skiva och en vinylsingel i år. Det har varit en stor efterfrågan redan från början, men vi har faktiskt inte hunnit med det då vi varit ute och spelat nästan varje helg sedan starten. Vi håller på med materialet till skivan och har börjat planera lite inför inspelningen. Vi håller alla tummar vi har för att vi ska ha den klar i år, så håll utkik!

– Intresset för rockabilly kulturen och retrokulturen har exploderat dem senaste åren, hur ser ni på detta? Är det bra eller dåligt att fler och fler söker sig till denna kultur?

– Ärligt talat är det både bra och mindre bra. Det är synd när det börjar handla mer om kläder än musik och en generell insikt i kulturen. Det har ju blivit på modet med både kläderna och musiken men i någon slags modern version. Det har väl kanske (förhoppningsvis) ingen större effekt på den genuina kulturen mer än att det är lite retligt, men när man är väldigt insatt i något blir man lätt irriterad på plagiat, så funkar det nog inom de flesta områden. Dock är det ju alltid kul med nytt blod i genren, det behövs för att kunna reproducera fler rock’n’roll-nördar!

– Nu är det dags att avrunda vår intervju med en sista fråga, är det något ni vill säga till våra läsare?

– Kul att ni tog er tid att läsa om oss! Ha det kalas och håll utkik efter skivan!

Jag tackar Camilla och resten av bandet för intervjun. Lil’ Camille and The Rattletones myspace:  www.myspace.com/lilcamilleandtherattletones

Foton är från Lil' Camille and The Rattletones myspace-sida med tillåtelse.
Foton: © Lil' Camille and The Rattletones

– En Exklusiv Intervju för BadAssLifestyle.se